﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2597
Titel Vägar och gators utformning
Titel.kortform Vägar och gators utformning -- Begrepp och grundvärden
Titel.dokumentnr Trafikverkets publikation 2012:199
Titel.överordnad
Utgivningsår 2012
Utgåvenr
Ställe 1 Begrepp, s. 2--43
ISBN-kod 978-91-7467-396-8
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Trafikverket & SKL
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad
Illustrationskatalognamn Trafikverket+VagarsUtformning

svTE accelerationsfält
svDF sådant körfält som är avsett endast för anslutande trafik
svAN Körfältet är avsett för hastighetsanpassning hos anslutande trafik till den genomgående trafikens hastighet.

svTE allmän väg
svDF väg som anläggs eller förändras till allmän väg enligt väglagen
svAN För allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän
   Väg, som anlagts eller som förändras till allmän enligt äldre bestämmelser och som vid väglagens ikraftträdande hölls av stat eller kommun
   Allmän väg hålls antingen av staten genom Trafikverket eller av en kommun.
   Allmänna vägar finns förtecknade i länsstyrelsernas ”Sammanställning över allmänna vägar”.

svTE allmän plats
svDF gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov
svAN Detta innebär bl.a. att det inte får stängas av för allmänheten. En allmän plats får heller inte fastighetsindelas på sådant sätt att enskild rätt uppkommer.

svTE andel stopp
svDF andel av en fordonsström som tvingas stanna före passage av en korsning

svTE anslutning
svDF mindre vägs anslutning till allmän väg
svAN Vägar och gators utformning (VGU) behandlar fem typer av enskilda anslutningar. Dessa är:
   ¤ anslutning av ägoväg för traktortrafik
   ¤ anslutning till högst fem tomter för enstaka större fordon som sopbil, slamsugningsbil o.d.
   ¤ anslutning till mer än fem bostadsfastigheter och med ÅDT-DIM < 100
   ¤ anslutning med utrymmeskrävande fordon, t.ex. skogsbilväg
   ¤ anslutning med ÅDT-DIM >100. Utformas som vanlig korsning.

svTE anvisningspil
svDF pilformad vägmarkering som anger att körfältsbyte ska ske
svAN Används vid minskning av antal körfält i körriktningen.

svTE användningstid
svSYTE korridorlivslängd
svDF tid en vägförbindelse är avsedd att vara i funktion i samma korridor
svAN En vägkorridor ska vara utvecklingsbar så att en väg kan byggas ut för att upprätthålla servicenivån vid en framtida trafiktillväxt.

svTE arbetsbredd
svBT W
svFK Arbetsbredd (W) för ett vägräcke är avståndet mätt från trafiksidan av räcket före påkörning och det maximala dynamiska sidoläget vid kapacitetsklassbestämmande krockprov.

svTE arkitektur
svUPTE arkitektonisk
svFK Byggnadskonst. Arkitektur kan beskrivas som samspelet mellan konstnärliga, funktionella och tekniska hänsyn. Arkitektonisk = avser arkitekturen, byggnadssättet.

svTE avfart
svDF del av väg-/gatukorsning särskilt utformad för avvikande (divergerande) trafik
svRETE kilavfart, parallellavfart

svTE påfart
svDF del av väg-/gatukorsning särskilt utformad för anslutande (konvergerande) trafik
svRETE kilavfart, parallellavfart

svTE avskild hållplats
svDF busshållplats som är avskild från genomgående vägbana med en skiljeremsa eller refug, med eller utan räcke
ILLU avskild_hallplats.jpg

svTE bankett
svDF del av sidoområdets innerslänt som är horisontellt eller sluttar svagt (&#x2264; 1:6)
ILLU vagelement_cykelbana.jpg

svTE belastningsgrad
svDF förhållandet mellan aktuellt flöde och kapacitet vid given fordonssammansättning och fördelning

svTE belysningsklass
svDF belysningskvalitet baserad på luminans eller belysningsstyrka och belysningsjämnhet

svTE belysningskvalitet
svDF en anläggnings kvalitet med avseende på främst belysningsnivå och belysningsjämnhet samt bländningsgrad
svRETE belysningsnivå

svTE belysningsnivå
svDF kvalitetsnivå avseende främst luminans och belysningsstyrka

svTE belysningsteknisk kvalitet
svFK Den belysningstekniska kvaliteten i en vägbelysningsanläggning beskrivs med hjälp av ”belysningsklasser”. Klasserna kan variera för samma vägtyp, beroende på att olika krav ska tillgodoses. Kraven (belysningstekniska kvaliteten) för olika anläggningar är betingat av en mängd faktorer som t.ex. synbarhet på vägar med motorfordonstrafik. Belysningens kvalitet beskrivs av följande egenskaper: Belysningsnivå, belysningsjämnhet, belysningsstyrkeförhållande horisontellt mellan ett angivet område innanför resp. utanför körbanan, den synnedsättande bländningsgraden.

svTE bil
svDF motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped
svAN Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar.

svTE bilplats
svUPTE parkeringsruta
svDF uppställningsutrymme för en bil
svAN Kallas ”parkeringsruta” om den är utmärkt med vägmarkering.

svTE bländskydd
svDF avskärmning av ljuset från mötande fordons strålkastare som åstadkommes med jordvallar, vegetation eller särskilt bländskydd

svTE bombering
svFK Lika stort tvärfall men åt olika håll kring vägyteryggen.

svTE breddökning
svDF det större utrymme fordon behöver vid körning i kurva i sidled än vid körning på rak väg
svAN Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.

svTE bromskurva
svDF del av avfartsramp, utformad som sammansatt övergångskurva som vid konstant retardation ska ge konstant förändring av sidokraften

svTE bruten linje
svSYTE intermittent linje
svDF vägmarkeringslinje som är streckad (intermittent)
svAN Betecknas exempelvis 1+2 som markerar 1 m målad linje och 2 m mellanrum.

svTE buller
svFK Buller är oönskat ljud. Ljudnivå mäts i decibel, dB, som är ett logaritmiskt mätetal. För att beskriva ljudnivå används ofta beteckningen dB{sub}A{/sub}. Indexet ”A” anger att olika frekvenser i ljudet har viktats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar ljudnivå.

svTE bullerdämpande skärm
svDF skärm som har bullerdämpande effekt mellan bullerkälla och mottagare

svTE bullerdämpande vall
svDF vall som har bullerdämpande effekt mellan bullerkälla och mottagare

svTE bullerremsor
svDF vägmarkering i form av tvärgående linjer över körfältet som alstrar buller i bilen för att göra bilföraren uppmärksam på att han närmar sig plats som kräver särskild uppmärksamhet, t.ex. sänkt hastighet.

svTE bullerräfflor
svDF räfflor frästa i beläggningen som alstrar buller i bilen för att göra bilföraren uppmärksam på plats som kräver särskild uppmärksamhet, t.ex. sänkt hastighet
svAN Används på vägren för att uppmärksamma bilförare som kör av körbanan eller i mittlinje för att uppmärksamma att man håller på att komma över i motsatt körfält.

svTE bullerskydd
svDF vägåtgärder för att minska störande buller exempelvis bullerskärm, bullerdämpande vall, tyst beläggning

svTE bullrande linje
svDF vägmarkering i form av längsgående linje som alstrar buller i det fordon som kör på linjen
svAN Används för att väcka bilförares uppmärksamhet.

svTE bussfält
svDF körfält för fordon i linjetrafik m.fl.
svAN Om körfältet är beläget till höger i färdriktningen får även cykel och moped klass II föras i körfältet om dessa inte särskilt undantagits. Kan också vara upplåtet för taxi och för särskilt dispenserad trafik.

svTE bussgata
svSYTE bussväg
svDF särskild väg upplåten för fordon i linjetrafik samt där annat ej anges även för cykeltrafik
svAN Kan också vara upplåten för taxi och för särskilt dispenserad trafik.

svTE busshållplats
svDF plats där en buss i linjetrafik kan stanna för att släppa på och av passagerare med plats för väntande samt av- och påstigande passagerare

svTE busshållplatstyper
svFK Busshållplatser indelas i:
   ¤ avskild hållplats,
   ¤ fickhållplats,
   ¤ vägrenshållplats,
   ¤ körbanehållplats,
   ¤ glugghållplats,
   ¤ klackhållplats,
   ¤ stopphållplats, med refug,
   ¤ dubbel stopphållplats (timglashållplats).
svRETE avskild hållplats, dubbel stopphållplats, enkel stopphållplats, fickhållplats, glugghållplats, klackhållplats, körbanehållplats, vägrenshållplats

svTE bussvändslinga
svDF sidoanläggning avsedd för vändning av buss, ofta samlokaliserad med hållplats

svTE cirkulation
svDF vägbana i cirkulationsplats avsedd för enkelriktad cirkulerande trafik
svRETE rondell

svTE cirkulationsplats
svDF plats som efter särskilt beslut är utmärkt med vägmärke för cirkulationsplats och där samtliga tillfarter är reglerade med väjningsplikt med eller utan stoppskyldighet

svTE cykel
svFK 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp- eller vevanordning och inte är ett lekfordon.
   2. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som
   a. inrättat huvudsakligen för befordran av en person,
   b. inrättat för att föras av den åkande, och
   c. konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen.
   3. Ett eldrivet fordon med en tramp-eller vevanordning om elmotorn
   a. endast förstärker kraften från tramp-eller vevanordningen,
   b. inte ger något krafttillskott vidhastigheter över 25 kilometer i timmen, och
   c. har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt.

svTE cykelbana
svDF väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II
svAN Cykelbana är normalt upplåten för dubbelriktad trafik.
ILLU vagelement_cykelbana.jpg

svTE cykelfält
svDF särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II

svTE cykelfältslinje
svDF vägmarkeringslinje som anger gränsen mellan ett cykelfält och ett annat körfält
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

svTE cykelsignal
svDF signallykta endast avsedd för cykeltrafik inklusive moped klass II

svTE cykeltrafik
svDF den rörelse, ström eller mängd som uppstår av cyklar på väg
svAN Mängden anges i antal cyklar per tidsenhet.

svTE cykelöverfart
svDF del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner
svAN En cykelöverfart är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakad.
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

svTE deltillfart
svDF det eller de körfält i en korsnings tillfart som utnyttjas gemensamt av en eller flera fordonsströmma

svTE delvis eller helt planskild korsning
svDF korsning i vilken två eller flera trafikströmmar av samma eller olika trafikslag åtskiljs genom nivåskillnad
svAN De korsande vägarna kan, men behöver ej, vara förbundna med varandra genom ramper med plankorsningar eller anslutningar. I en delvis planskild korsning kan svängande trafikströmmar förekomma på primärväg som är i konflikt med motriktad trafikström.

svTE detektor
svDF anordning för att känna av trafikelement

svTE dimensionerande fordon
svDF det eller de typfordon som i kombination med dimensionerande utrymmesklass bildar dimensionerande trafiksituation DTS
svAN Måttuppgifter för typfordon samt gående finns i ”Grundvärden”.

svTE dimensionerande timme
svBT Dh
svDF den eller de timmar under en trafikanläggnings förväntade livstid som den dimensioneras för
svAN Kan exempelvis vara den 200:e mest belastade timmen. Förkortas Dh.

svTE dimensionerande timtrafik
svBT Dh-DIM
svDF dimensionerande timtrafikströmmar under det dimensionerande året
svAN Förkortas Dh-DIM.

svTE dimensionerande trafik
svDF det trafikflöde som en trafikanläggnings trafiktekniska funktion ska dimensioneras för, exempelvis Dh-DIM, ÅDT-DIM

svTE dimensionerande trafiksituation
svSYTE DTS
svFK På sträcka, den kombination av breddmått för trafikanter och sidoavstånd mellan trafikanter samt mellan trafikant och bankant eller sidohinder som ger en vägbanans bredd eller den fria bredden mellan sidohinder.
   I korsning, de utrymmesklasser och kombinationer av fordon eller enstaka fordon för vilka korsningskurvor, kanalbredder och övriga körytor utformas.

svTE dimensionerande utrymmesklass
svBT UK
svDF den utrymmesklass som ingår i dimensionerande trafiksituation DTS för utformning av sektioner och korsningar
svAN I modellen för sträcka används tre olika utrymmesklasser vilka benämns A, B och C, i korsning A, B, c och D.

svTE drift
svDF den fortlöpande verksamhet som krävs för att gata/väg ska fungera för trafik, t.ex. renhållning, underhåll, reparationer och andra åtgärder

svTE driftvändplats
svDF sidoanläggning för vändning av driftfordon främst i anslutning till trafikplatser

svTE droppe
svDF cirkulationsplatsliknande sekundärvägsanslutning i trafikplats
ILLU droppe.jpg

svTE dubbel stopphållplats
svSYTE timglashållplats
svDF busshållplats där körbanan smalnats av så att endast ett körfält finns tillgängligt vid hållplats som används för båda körriktningarna
svAN Angöringsutrymmet för bussen är markerat på körbanan. Hållplatstypen kallas även ”timglashållplats”
ILLU dubbel_stopphallplats.jpg

svTE eftergivliga föremål
svDF fasta föremål som vid påkörning med bil normalt inte ger allvarliga personskador
svEX Vissa typer av belysningsstolpar och räcken.
svAN Någon exakt definition av eftergivlighet finns inte. Vägutrustningar betraktas som eftergivlig om krav för skaderiskklass 1 för vald hastighetsklass enligt SS-EN 12767 uppfylls. Vägutrustning betraktas som ofarlig från trafiksäkerhetssynpunkt om krav uppfylls för skaderiskklass 4 för hastighetsklass 50 enligt SS-EN 12767. Skaderiskklass 1 ger relativt omfattande skador på påkörande fordon, högre skaderiskklass bör eftersträvas.
ILLU eftergivliga_foremal.jpg

svTE uppfångande produkter
svFK Uppfångande produkter absorberar rörelseenergin från en påkörande bil så att dess hastighet minskas betydligt eller helt och hållet, se figurerna nedan. Uppfångande produkter finns av två klasser, High Energy absorbing, HE, och Low Energy absorbing, LE.
enUPTE high energy absorbing
enUPTE HE
enUPTE low energy absorbing
enUPTE LE
ILLU eftergivliga_foremal.jpg

svTE icke uppfångande produkter
svFK Icke uppfångande produkter benämns Non Energy absorbing, NE. De absorberar inte någon nämnvärd del av den påkörande bilens rörelseenergi och dess hastighet minskar inte i någon större utsträckning, se figurerna nedan Till icke uppfångande produkter hänförs även ofarliga produkter.
enUPTE non energy absorbing
enUPTE NE
ILLU eftergivliga_foremal.jpg

svTE efterliggningstid
svDF tid från upphinnande av kö till omkörning av kö

svTE ekodukt
svDF bro på vilken omgivande natur fortsätter ut över vägen och där djuren kan passera över vägen
svAN Den används i ekologiskt viktiga områden, för att binda samman områden som delats av en väg, eller där vägen korsar viktiga vandringsleder för djuren.

svTE ekonomisk livslängd
svDF tidsperiod under vilken det är ekonomiskt motiverat att använda en byggnad, anläggning eller del av den

svTE enkel stopphållplats
svDF busshållplats där körbanan delats med refug eller annan anordning så att endast ett körfält finns tillgängligt i bussens körriktning vid hållplatsen
svAN Angöringsutrymmet för bussen är markerat på körbanan.
ILLU enkel_stopphallplats.jpg

svTE enskild väg
svDF väg som inte är allmän väg eller gata
svAN Ofta analogt med väg som hålles av vägförening/samfällighet. Kan också vara väg som hör till och hålles av enskild fastighet (privat väg). Enskild väg kan också vara väg som enligt anläggningslagen är en gemensamhetsanläggning.

svTE estetik
svUPTE estetisk
svFK Läran om det sköna eller det sinnliga och dess former. Estetisk = något vackert. I Vägar och gators utformning (VGU) används begreppet för att beteckna omhändertagande ned i minsta detalj, dvs. att formgivning är en självklar del av planerings- och projekteringsprocessen.

svTE europaväg
svDF väg som ingår i ett internationellt huvudvägnät för Europa
svAN De är samtidigt riksvägar. FN:s Europakommission (ECE) beslutar om en väg ska vara europaväg. Transportstyrelsen beslutar om vägvisningsplan.

svTE extrasignal
svDF signallykta för viss del av trafiken som även regleras med huvudsignal i signalreglerad korsning

svTE faunapassage
svSYTE viltpassage
svDF säker väg över eller under vägen för de vilda djuren
svRETE ekodukt, landskapsbro, viltbro, viltport
svAN Hit räknas ekodukter, landskapsbroar, viltportar, viltbroar, viltslussar/stängselöppningar, tunnlar, grodtunnlar, strandpassager, vägtrummor och i viss mån linor och inflygningshinder.

svTE fickhållplats
svDF busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är utformat som en ficka utanför vägbanan
ILLU fickhallplats.jpg

svTE fordonssignal
svDF signallykta i första hand avsedd för fordonstrafik

svTE fordonsström
svDF de fordon som kommer till en korsning i en och samma tillfart och lämnar korsningen i en och samma frånfart
svRETE frånfart
svAN Fordonsströmmar indelas i högersvängande, raktframgående och vänstersvängande. Raktframgående som ej har väjningsplikt kallas också genomgående.

svTE fordonstrafik
svDF den rörelse, ström eller mängd som uppstår av fordon på väg
svAN Mängd anges i fordon per tidsenhet. Noggrannare analys kan kräva att mängden anges med t.ex. axelpar eller ekvivalenta personbilsenheter per tidsenhet eller att lastbilsandel anges med procentsats. Antal mc, gående eller cyklister per tidsenhet kan också vid behov anges.

svTE form
svDF ett föremåls yttre gestalt, dess utseende

svTE forma
svDF söka det rätta uttrycket för en idé eller tanke
svAN För detta krävs en avsikt och vilja.

svTE fri bredd
svDF den minsta bredd mellan fasta hinder som erfordras för att trafikanter ska kunna passera säkert
svAN Utgörs av summan av vägbanebredd och hinderfri bredd.
ILLU fria_rummet.jpg
RIFR Intensionell + operationell definition!/HNI

svTE fri höjd
svDF minsta avstånd vinkelrätt från vägbanan till föremål ovan vägbanan, exklusive säkerhetsmarginal för snö, ny beläggning m.m.
svAN Fri höjd är den höjd som erfordras för att trafikanter ska kunna passera säkert under föremål som begränsar höjden.
ILLU fria_rummet.jpg

svTE fria rummet
svDF det minsta utrymme som erfordras för ett säkert och effektivt nyttjande av en bana för fordonstrafik, t.ex. en vägbana för biltrafik, mc och moped klass I eller för gång- och cykeltrafik inklusive moped klass II. Fria rummet bestäms av krav på fri bredd och fri höjd
ILLU fria_rummet.jpg

svTE friktion
svFK Friktionskraften är den kraft som uppstår mellan hjul och vägbana och är produkten av normalkraften och friktionskoefficienten.

svTE funktionella förbindelse
svDF vägförbindelse som har stor betydelse för arbetspendling, bidrar till utökade arbetsmarknadsregioner, ökar samverkan mellan arbetsmarknadsregioner, är särskilt viktig för kollektivtrafikens behov, har stor mängd långväga person- och/eller godstransporter och som har långa transportavstånd
svAN I tätort ingår dessa i det övergripande huvudnätet.

svTE funktionshinder
svDF begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen

svTE funktionsnedsättning
svDF nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga

svTE fyrvägskorsning
svDF korsning med fyra väg-(gatu-)anslutningar

svTE förbudsmärke
svDF trafikanordning i form av märke med symbol som utmärker förbud som följer av trafikförordningen eller av föreskrifter eller förbud som har meddelats med stöd av denna m.fl. förordningar

svTE fördröjning under körning
svDF den andel av fördröjning som är att hänföra till anläggningens utformning och reglering oavsett andra trafikanter

svTE förskjuten korsning
svDF fyrvägskorsning som delats i två trevägskorsningar genom att sekundärvägarnas anslutningar förskjutits i förhållande till varandra antingen höger/vänster eller vänster/höger
svAN Förskjutningen vänster/höger avser korsning där trafik som ska korsa primärvägen (gatan) utför vänstersväng vid påfart och högersväng vid avfart.

svTE gata
svDF för trafik iordningställd och till allmänt begagnande upplåten del av gatuområde
svAN Gata ingår i mark som enligt detaljplan är allmän plats.

svTE gatuhållning
svSYTE kommunal väghållning
svFK Ett med väghållning analogt begrepp, som avser kommunens handhavande av byggande och drift av gata, torg, park och annan allmän plats inom område med detaljplan.

svTE gatunät i tätort
svFK I tätort indelas näten i övergripande huvudnät, övrigt huvudnät och lokalnät. Statliga genomfarter tillhör de det övergripande huvudnätet. Det övriga huvudnätet består av övriga gator för trafik genom tätorten och gator för trafik till/från tätorten samt mellan stadsdelar i tätorten. Övriga gator tillhör lokalnätet.

svTE gatuområde
svDF i detaljplan redovisad mark avsedd för allmän trafik

svTE gaturum
svDF rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort
svAN Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet.
   Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, gångbana och kantstödsavgränsad körbana.

svTE gaturumsbeskrivning
svFK Gaturumsbeskrivningen ska länka samman de tidigare planeringsstegen med gaturumsutformningen. Fyra delar behöver specificeras;
   1. Gatans karaktär -- samspel mellan trafikanterna.
   2. Gatans plats i trafiknätet.
   3. Referenshastigheten.
   4. Övriga egenskaper hos gatan att beakta som gestaltning, möblering, parkering.

svTE gatusektion
svDF tvärsnitt genom gata

svTE GC-överfart
svDF kombination av övergångställe och cykelöverfart

svTE GC-korsning
svDF korsning där både gående och cyklande/moped klass II korsar körbana
ILLU GC_korsningar1.jpg
ILLU GC-korsningar2.jpg

svTE genomfart
svSYTE infart
svDF väg/gata för trafik genom eller till och från tätort

svTE gestaltningsprogram
svFK Behandlar lokalisering och utformning av väg, trafikplatser och korsningar, vägmärken och -markeringar, belysning, placering och formgivning av broar, stödmurar, bullerskärmar, viltstängsel, färgsättning av broar och räcken, terrängmodellering, sidoområden och plantering, rastplatser inkl. utrustning osv.

svTE glugghållplats
svDF busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är utformat som en glugg vid vägbanekant mellan uppställningsplatser eller uppställningsfält.
ILLU glugghallplats.jpg

svTE gående
svSYTE fotgängare
svDF vägtrafikant som färdas till fots
svAN Bestämmelserna om gående gäller även den som
   1. åker skidor, rullskidor, skridskor, rullskridskor eller liknande,
   2. för, leder, skjuter eller drar sparkstötting, lekfordon eller liknande fordon,
   3. leder, skjuter eller drar cykel, moped, motorcykel, barnvagn eller rullstol, eller
   4. för ett motordrivet fordon avsett att föras av gående. Bestämmelserna om gående gäller även den som i gångfart själv för 1. en rullstol, eller 2. ett annat eldrivet fordon, utan tramp- eller vevanordning, som är att anse som en cykel.

svTE gågata
svDF väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara gågata och som är utmärkt med vägmärke för gågata
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

svTE gång- och cykelbana
svSYTE GC-bana
svDF bana avsedd för gående samt cykeltrafik och trafik med moped klass II
svAN Banan är avgränsad från vägbana med kantstöd eller annan åtgärd.
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE gångbana
svDF bana avsedd för gående
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE gångfartsområde
svDF väg eller ett område som enligt lokala trafikföreskrifter ska vara gångfartsområde och som är utmärkt med vägmärke för gångfartsområde
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

svTE gångpassage
svDF plats där gående korsar körbana i samma plan antingen för att de finner det naturligt eller för att de styrs dit med fysiska medel
svAN En gångpassage kan men behöver inte vara ett övergångsställe.

svTE gångsignal
svDF signallykta endast avsedd för gångtrafik
svRETE gångtrafik

svTE gångtrafik
svDF den rörelse, ström eller mängd som uppstår av gående
svRETE gående
svAN Mängden anges i gående per tidsenhet.

svTE gångyta
svDF yta speciellt avsedd för fotgängare t.ex. gångvägar, gångbanor, ramper, trappor och kommunikationsytor på lekplatser

svTE hastighetsgräns
svUPTE skyltad hastighet
svDF hastighet som inte får överskridas
svAN I Vägar och gators utformning (VGU) används det synonymt med ”skyltad hastighet”.

svTE hastighetsklass
svDF den maximala hastighetsklass en vägräckesända eller krockdämpare är dimensionerad för

svTE hastighetsprofil
svDF diagram som visar det förväntade hastighetsförloppet för ett typfordon längs en vägsträcka

svTE hastighetssäkring
svSYTE fartdämpning
svDF åtgärd för att reducera fordonsförares möjlighet att köra fortare än en viss, önskvärd högsta hastighet

svTE hinderfri bredd
svDF det minsta avstånd till hinder (stolpe, mur etc.) utanför bankant för att enskilda trafikanters val av läge i sidled inte ska påverkas -- ”väggeffekt”
svAN Lastbilar och bussar får ha speglar som skjuter ut från fordonets sida. I Vägar och gators utformning (VGU) förutsätts att utrymme för speglar ryms inom den hinderfria bredden.
ILLU fria_rummet.jpg
RIFR Annan definition: ”minsta avstånd till fast hinder från körbanekant, vägbanekant, gångbanekant etc.”/HNI

svTE horisontalkurva
svDF kurvbåge med konstant krökning i en vägs (gatas) linjeföring i horisontalplanet

svTE huvudnät för biltrafik
svDF nät av länkar avsedda för biltrafik, mc och moped klass I som bildas i tätorten för trafik till/från/genom tätorten samt mellan stadsdelar inom denna

svTE huvudnät för gång- och cykeltrafik
svDF nät av länkar som bildas i tätorten av GC-vägar och banor avsedda för gång- och cykeltrafik mellan stadsdelar/grannskap

svTE högersvängsanslutning
svDF anslutning där endast högersvängar är tillåtna från primärvägen och sekundärvägen

svTE högersvängskörfält
svDF körfält för avvikande (högeravsvängande) resp. anslutande (högerpåsvängande) fordonsströmmar
ILLU hogersvangskorfalt.jpg

svTE hög standard
svFK Hög standard för utformningselement och principlösningar med avseende på det övergripande målet (där delmålen sammanvägts) har valts för att ge hög måluppfyllelse och vara kostnadseffektivt vid nybyggnad med låga anläggningskostnader och små intrång.

svTE industrigata
svDF gata i lokalnät inom ett industriområde

svTE informationsanläggning
svDF sidoanläggning som möjliggör för trafikant att stanna utanför vägbanan för att inhämta sådan information om sitt vägval som inte ges av normal vägvisning, huvudsakligen i anslutning till tätort

svTE kanalbredd
svDF avstånd mellan vägbanekant och trafikö eller mittlinje i korsnings till- och frånfarter
svRETE bruten linje, frånfart, tillfart, trafikö
svAN I kanalbredden ingår körfält och vägren avskild med intermittent linje.
ILLU kanalbredd.jpg

svTE kanaliserad korsning
svDF väg-/gatukorsning i vilken fordonsströmmarna delats upp -- kanaliserats -- med trafiköar, vägmarkeringar m.m.
svRETE kanalisering, trafikö

svTE kanalisering
svDF ordnande av fordonsströmmar i väg-/gatukorsning
svAN Uppdelningen sker med trafiköar, vägmarkeringar etc. och syftar till att leda, åtskilja och fixera enskilda fordonsströmmars färdväg.
   ¤ Enkel okanaliserad korsning (typ A1)
   Typ A1 är okanaliserad. Till- och frånfarter är enfältiga.
   ¤ Korsning med kanalisering (typ B)
   Typ B är vid landsbygdsförhållanden kanaliserad med trafikö i sekundärvägen I tätort kan trafikö på primärväg förekomma för att underlätta passage för gående och cyklister. Korsningen kan utformas som 3- eller 4-vägskorsning, alternativt två förskjutna 3-vägskorsningar.
   3-vägskorsning typ B kan förses med högeravsvängs- eller högerpåsvängskörfält till/från primärvägen. Av- och påsvängskörfält bör ej förekomma i samma korsning.
   Trafiköns uppgift är att hindra genande svängar, öka korsningens synbarhet från sekundärvägen och att ge gående och cyklister möjlighet att korsa sekundärvägen och/eller primärvägen i två etapper.
   ¤ Korsning med kanalisering och vänstersvängskörfält (typ C) samt ögla
    Typ C har ett särskilt körfält för vänstersvängande och är kanaliserad med trafiköar i primärvägen. Korsningen är vanligen kombinerad med en kanalisering i sekundärvägen.
   Typ C kan förses med högeravsvängskörfält från primärvägen. Den kan också förses med högerpåsvängskörfält från sekundärvägen.
ILLU kanalisering_korsningstypB.jpg
ILLT Exempel på korsningstyp B.
ILLU kanalisering_korsningstypC.jpg
ILLT Exempel på korsningstyp C.

svTE kantremsa
svDF mark intill vägbanan eller annan därinvid belägen väganordning som är avsedd till kantremsa
svAN Den får vara väganordning endast till en bredd av högst 2 meter.
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE kantstolpe
svDF stolpe som används för att markera vägbanekanten och därigenom förbättra den visuella ledningen
svAN Den är ofta försedd med reflexer.

svTE kapacitet
svDF största stationära flöde som kan passera en given anläggning under en given tidsperiod med givna förutsättningar

svTE kapacitetsklass
svDF mått på ett vägräckes förmåga att vid standardiserat krockprov hålla tillbaka dimensionerande fordon

svTE karaktär
svFK Sammanfattar, beskriver de egenskaper som utmärker eller kännetecknar något. I TRAST och Vägar och gators utformning (VGU) är karaktär en del av gaturumsbeskrivningen.

svTE katastroföverfart
svDF anordning för utryckningsfordon som måste vända på väg med två skilda körbanor
svAN Överfarten kan vara kombinerad med exempelvis driftvändplats.

svTE kilavfart
svDF kilformad avfart som består av inledningssträcka, övergångssträcka och retardationssträcka
svAN Den följs av en ramp.

svTE klackhållplats
svDF variant av körbanehållplats på gata med uppställningsfält
svAN Plattform för av- och påstigande ordnas genom breddning av gångbanan så att den bryter uppställningsfältet längs gatan.
ILLU klackhallplats.jpg

svTE klotoid
svDF övergångskurva med den matematiska formen A&#x00B2; = R &#x00B7; L

svTE kollektivtrafiksignal
svDF signallykta endast avsedd för kollektivtrafik

svTE kontrollplats
svUPTE poliskontrollplats
svDF plats för flera myndigheters kontrollverksamhet, främst sådan som utförs av polisen, men även andra myndigheter, exempelvis Tullverket och Trafikverket och som kräver att fordon stoppas för kontroll av förare, fordon, handlingar och gods

svTE korsning
svSYTE vägkorsning
svDF väganläggning där trafik på olika vägar korsas, åtskiljs eller sammanförs
svAN De anslutande vägarna indelas normalt i primärväg och sekundärväg.

svTE korsning med spår
svDF väg-(gatu-)anläggning där väg korsar järnväg eller spårväg i plan eller planskilt

svTE korsningsavstånd
svDF avstånd mellan korsningar
svRETE korsning
svAN Det mäts normalt mellan korsningarnas mittpunkter.

svTE korsningskurva
svUPTE mittkurva
svDF linje sammansatt av geometriska element, t.ex. cirkelbågar och övergångsbågar (t.ex. klotoider) som förbinder anslutningars körbanekanter
svRETE klotoid
svAN Korsningskurvans minsta element kallas mittkurva. (Rm).
ILLU korsningskurva.jpg

svTE korsningstyp
svFK Indelning av korsningar efter utformning och regleringsform. Vägar och gators utformning (VGU) skiljer på korsningar mellan:
   ¤ allmänna vägar
   ¤ allmän väg och enskild väg -- anslutning
   ¤ allmän väg och järnväg -- korsning med spår
   ¤ allmän väg och GC-väg -- GC-korsning.
   Korsningar mellan allmänna vägar delas i Vägar och gators utformning (VGU) in i sex korsningstyper kallade A till F. Dessa har med hänsyn till förhållandena för biltrafik från sekundärvägen delats in i mindre korsningar A--C och större korsningar D--F. Vägar och gators utformning (VGU) behandlar också enskilda anslutningar vid landsbygdsförhållanden.
   Mindre korsningar karaktäriseras av att inga åtgärder vidtagits, som väsentligt förbättrar framkomligheten för biltrafik från sekundärvägen.
   Mindre korsningar kan ha högeravsvängs- och högerpåsvängskörfält.
   Korsningstyp A Korsningstyp B
   Korsningstyp C Korsningstyp D
   Korsningstyp E Korsningstyp F
   I GC-korsningar används följande separerings- och blandtrafikformer med varierande säkerhetsstandard för gående och cyklister:
   Planskild GC-korsning
   Signalreglerad GC-korsning med eller utan trafiksäkerhetshöjande åtgärd
   ¤ GC-korsning med trafiksäkerhetshöjande åtgärd
   ¤ GC-korsning utan trafiksäkerhetshöjande åtgärd
   Olika separerings- och blandtrafikformer vid korsning mellan väg för gång- och cykeltrafik och körbana
   Gång- och cykeltrafik separerad i rum eller tid från biltrafik:
   ¤ Planskild GC-korsning.
   ¤ Signalreglerad GC-korsning
   Gång- och cykeltrafik blandad med biltrafik:
   Passagen över vägen kan vara övergångsställe och/eller cykelöverfart och kan utformas riskreducerande och hastighetsdämpande.
   GC-korsning kan om den är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana också göras till cykelöverfart (anges med vägmarkering) eller regleras med väjningsplikt.
svRETE anslutning
ILLU korsningstyper.jpg

svTE korsningsvinkel
svDF vinkel mellan anslutande vägars (gators) mittlinjer
svAN Vinkeln mäts enligt figur.
ILLU korsningsvinkel.jpg

svTE krockdämpare
svDF energiabsorberande anordning som skyddar påkörande fordon från att träffa oeftergivligt föremål

svTE kölängd
svDF antal fordon i kö eller den fillängd, uttryckt i meter, som bildas av fordonen

svTE körarea
svUPTE spårarea
svUPTE sveparea
svDF den hinderfria yta som ett fordon i rörelse fordrar
svAN Ytan indelas i spårarea och sveparea.

svTE körbana
svDF del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner
svAN Uppställningsfält ingår inte heller i körbana.
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE körbanehållplats
svDF busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är markerat på körbanan
ILLU korbanehallplats.jpg

svTE körfält
svDF sådant längsgående fält av en körbana som anges med vägmarkering eller, om någon vägmarkering inte finns, är tillräckligt brett för trafik i en fil med fyrhjuliga fordon
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner
svAN På flerfältiga vägar numreras körfälten K1, K2 osv utifrån och inåt vägmitt.
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE körfältslinje
svFK Anger gränsen mellan körfält för färd i samma riktning.

svTE körfältspil
svDF vägmarkering som används i markerade körfält för att ange vilken väg som förare bör eller ska välja

svTE körspår
svDF spår som beskriver ett fordons väg genom en korsning
svAN Det illustreras vanligen med en linje för en bestämd punkt hos fordonet -- normalt bakaxelmitt på dragfordonet.

svTE körvidd
svDF körareans bredd i en viss sektion

svTE landskapsbro
svDF passage under vägen
svAN Den används när man vill undvika att vägen skär av värdefulla naturområden.

svTE ledlinje
svDF vägmarkeringslinje som vägleder fordonstrafiken i komplicerade korsningar

svTE ledstråk
svFK Ledstråk ger personer som har nedsatt syn eller som är helt blinda ledning och orientering. Ett kontinuerligt ledstråk består av naturliga och konstgjorda ledytor, varningsytor och valytor mellan start- och målpunkt endast avbruten av kör- och cykelbana.

svTE ledyta
svFK En ledyta ger orientering och längsgående ledning och har en yta som kontrasterar i ljushet och utformning/struktur, taktilitet, mot omgivningen.
   En ledyta kan vara naturlig t.ex. en vägg, en kant, ett räcke, en mur eller t.ex. gräs eller en plantering mot en slät yta t.ex. asfalt eller betong- eller granitplattor. Ledytan kan också vara konstgjord och bestå av sinus- eller ribbstruktur med standardiserade mått.

svTE LHOVRA
svFK Namnet LHOVRA är en akronym för trafiksignalfunktioner:
 L = Lastbilsprioritering. (Funktionen kan ersättas med B=Buss-, K =Kolonn-, Kö=Köprioritering), H = Huvudledsprioritering, O = Olycksreduktion, V = Variabelt gult, R = Rödkörningskontroll, A = Allrödvändning.

svTE linjeföring
svDF den kombination av geometriska element (cirkelbågar, övergångsbågar och raklinjer) i horisontal- och vertikalled, som definierar vägens/gatans läge i förhållande till omgivningen

svTE livslängd
svDF den tid en anläggning fyller sin funktion utan andra åtgärder än drift och underhåll
svRETE användningstid, ekonomisk livslängd, teknisk livslängd
svAN Tre livslängdsbegrepp används:
   ¤ användningstid
   ¤ teknisk livslängd
   ¤ ekonomisk livslängd.

svTE ljusarmatur
svDF lamphållare med tillhörande utrustning som belysningskälla, optik och bländskydd

svTE lokalgata
svDF länk i lokalnät för biltrafik
svAN Merparten av trafiken har start- eller målpunkt vid gatan.

svTE lokaliseringsmärke
svDF trafikanordning i form av märke med text och/eller symbol
svAN Lokaliseringsmärken används för att vägleda vägtrafikanter.

svTE längslutning
svFK Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet och mäts i %. Lutningen är negativ nedför i längdriktningen.

svTE länklängd
svFK Mått som används för att bedöma förväntad hastighet. Avser avståndet mellan två hastighetssäkrade punkter, t.ex. korsningar eller punkter där andra hastighetsdämpande åtgärder utförts.

svTE länsväg
svDF allmän väg som inte är riksväg
svRETE primär länsväg, övrig länsväg

svTE mindre korsning
svFK Mindre korsningar indelas i typ A--C.
svRETE korsningstyp

svTE mitthållplats
svDF busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är markerat i mitten på körbanan, i förekommande fall på samma yta som för spårvagn
svAN Refug avskiljer uppställningsytan från omgivande körfält för övrig trafik.

svTE mittlinje
svDF gränsen mellan körfält avsedda för färd i motsatta färdriktningar
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE mittremsa
svDF del av väg som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik
svAN Mittremsor kan indelas i tre typer:
   ¤ Typ A Så bred att de två åtskilda vägbanorna linjeföringsmässigt kan avvika från varandra såväl i plan som i profil.
   ¤ Typ B Så smal att de två åtskilda vägbanorna måste ha gemensam linjeföring. Kan vara försedd med räcke eller så bred att det inte behövs.
   ¤ Typ C Tunnelvägg.

svTE mitträcke
svDF räcke i mittremsa
svRETE mittremsa

svTE mittvägren
svDF vägren i anslutning till mittremsa
svRETE mittremsa

svTE motordrivet fordon
svDF fordon som för framdrivande är försett med motor, dock inte en sådan eldriven rullstol eller sådant eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning som är att anse som cykel
svAN Motordrivna fordon delas in i motorfordon, traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon

svTE motorfordon
svDF motordrivet fordon som inte är ett terrängmotorfordon och som är inrättat
   1. huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran, eller
   2. för något annat ändamål än som anges under 1, om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett motorredskap
svAN Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och mopeder.

svTE motortrafikled
svFK ”Väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara motortrafikled och som är utmärkt med vägmärke för motortrafikled”.

svTE motorväg
svDF väg eller en vägsträcka som enligt lokal trafikföreskrift ska vara motorväg och som är utmärkt med vägmärke för motorväg
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

svTE möblering av vägrum/gaturum
svDF placering i vägrum/gaturummet av vägutrustning, planteringar och dylikt för trafikanternas behov och trevnad

svTE mötesfri landsväg
svDF väg där trafik med olika körriktning skiljs åt med ett mitträcke
svAN Vägen har normalt korsningar i samma plan och är upplåten för gång- och cykeltrafik samt långsamtgående fordon.

svTE mötesfri motortrafikled
svDF motortrafikled där trafik med olika körriktning skiljs åt med ett mitträcke
svAN Vägen har planskilda korsningar och är inte upplåten för gång- och cykeltrafik samt långsamtgående fordon.

svTE mötesfri väg
svDF väg med mitträcke, mittbarriär eller bred mittremsa som hindrar fordon att komma över på körbana för motsatt trafikriktning
svRETE mitträcke
svAN I Vägar och gators utformning (VGU) delas mötesfria vägar in i mötesfri landsväg MLV och mötesfri motortrafikled MML.

svTE nationell stamväg
svDF väg som ingår i ett av regeringen utpekat vägnät som har särskilt stor betydelse för landets fortsatta välfärdsutveckling
svAN Regeringen beslutar om en väg ska vara nationell stamväg.

svTE nät
svDF den sammanhängande struktur av förbindelser som används av ett trafikslag exempelvis bil, G, C, kollektivtrafik

svTE nödgångbana
svDF gångbana på broar och i tunnlar avsedd att endast användas av gående i nödsituationer

svTE oeftergivligt föremål
svFK Större fast föremål, exempelvis
   ¤ träd med diameter >100 mm i brösthöjd
   ¤ bropelare
   ¤ ort betongfundament högre än 0,1 m
   ¤ jordfast sten högre än 0,1 m
   ¤ el- och teleskåp
   ¤ bergskärning med skrovlig yta
   ¤ hus, murar o.d. som inte har slät yta längs vägen
   ¤  stolpar som inte är eftergivliga enligt standarden SS-EN 12 767.
   Vägmärkesstolpar med diameter max 63 mm och max godstjocklek 3 mm kan betraktas som eftergivliga.
   Standarden för oeftergivliga föremål gäller för förare och passagerare i en personbil.
   Anordningar försedda med styva stag, strävor eller överliggare i vägriktningen kan anses vara penetrerande och bör inte förekomma i säkerhetszonen. För viltstängsel placerade i säkerhetszonens yttre del godtas dock stag och snedsträvor.

svTE omkörningsfält
svDF extra körfält på begränsad sträcka avsedd för omkörning på relativt plan mark
ILLU omkorningsfalt.jpg

svTE omkörningssikt
svDF summan av den sträcka som fordras för att köra om ett framförvarande fordon och den sträcka ett mötande fordon tillryggalägger under samma tid, båda under definierade förutsättningar

svTE ordnad gångpassage
svDF gångpassage som utformats, utrustats eller utmärkts för att ge trafiksäkerhet, framkomlighet och tydlighet

svTE oskyddade trafikanter
svDF gående, cyklande, den som färdas på en moped eller motorcykel utan karosseri samt sådana trafikanter som avses i 1 kap. 4 § trafikförordningen (1998:1276)

svTE parallellavfart
svDF parallellformad avfart som består av inledningssträcka, parallellsträcka och övergångssträcka
svAN Den följs av en ramp.

svTE parkering
svDF uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som
   1. föranleds av trafikförhållandena,
   2. sker för att undvika fara, eller
   3. sker för på- eller avstigning eller på- eller avlastning av gods

svTE parkeringsplats
svDF område anvisat för parkering
svRETE parkering

svTE plankorsning
svDF korsning i samma plan mellan väg och järnväg

svTE planskild korsning
svDF väg-(gatu-)korsning i skilda plan
svAN Den kan vara utformad med eller utan ramper mellan de korsande vägarna (gatorna).

svTE primär länsväg
svDF väg som har ett övergripande regionalt intresse med vägnummer 100--499

svTE primärkonflikt
svDF konflikt mellan korsande raktframgående trafikströmmar i en korsning
svRETE sekundärkonflikt
ILLU primarkonflikt.jpg

svTE primärväg
svSYTE primärgata
svDF väg/gata i en korsning som är huvudled eller prioriteras på motsvarande sätt om korsningen utformas som ”mindre korsningstyp”

svTE påbudsmärke
svDF trafikanordning i form av märke med symbol som utmärker påbud som följer av trafikförordningen eller enligt beslut eller föreskrifter eller påbud som har meddelats med stöd av den med flera förordningar och lagar

svTE ramp
svUPTE direktramp
svUPTE indirekt ramp
svUPTE klöverbladsramp
svDF för gång- eller fordonstrafik avsedd förbindelse mellan två plan i en trafikanläggning
svAN Fordonsramper delas efter form in i tre huvudtyper:
   D = direktramp -- direkt sväng i avsedd färdriktning
   I = indirekt ramp -- börjar med sväng motsatt avsedd färdriktning
   K = klöverbladsramp -- sväng i 1/2 till 3/4 varv från begynnelseriktning
   Avfarter och påfarter är rampanslutningar utformade för avsväng resp. påsväng för fordon med hastigheter nära huvudvägens referenshastighet. För avfart finns två typer:
   ¤ kilavfart.
   ¤ parallellavfart.
   Av- och påfarter kan också användas på andra högklassiga vägar med trafikplatser och utan eller med ringa långsamgående trafik och GC-trafik. Vid liten påfartstrafik på motortrafikled och annan högklassig väg kan påfart göras stopp/väjningsreglerad.
ILLU ramp.jpg

svTE rastanläggning
svDF sidoanläggning för trafikanters behov av vila, mat, toalettbesök, rekreation e.d.

svTE rastficka
svDF fickformad uppställningsyta utanför men i anslutning till vägbanan avsedd för kortare rast

svTE rastplats
svDF från vägen avskild anläggning för parkering av olika fordon
svAN Den ansluts till vägen med särskilt anordnade in- och utfarter. I anslutning till parkeringsutrymmet finns utrymme för vila, rekreation och toalett som är tillgänglig även för rörelsehindrade. Rastplats kan utföras utefter alla typer av vägar.

svTE reaktionstid
svDF tid det tar att fatta beslut efter upptäckt av en trafiksituation och börja beslutad handling

svTE referenshastighet
svBT VR
svFK Referenshastighet är ett sammanvägt funktionellt begrepp för att ange för vilken högsta hastighet en länk eller korsning ur hastighets- och säkerhetssynpunkt ska utformas. Den används bl.a. för att bestämma minimilängd för olika typer av sikt, t.ex. stoppsikt och siktområde i korsningar, minimiradier i horisontal- och vertikalkurvor samt möjliga korsningstyper och avstånd mellan korsningar. Referenshastighet har också stor betydelse för val av typsektion och separering.
   Vald referenshastighet bör normalt överensstämma med för länken eller korsningen planerad hastighetsgräns för personbilar.

svTE refug
svSYTE mittrefug
svDF med kantstenar eller annan fysisk anordning helt eller delvis avgränsad trafikö
svAN Refug kan innehålla skyddsutrymme för gång- och cykeltrafik. Refug kan också utgöra skyddsområde vid buss- eller spårvägshållplats belägen i vägbanemitt.

svTE regional väg
svDF länsväg mellan centralorter i en region

svTE resulterande lutning
svSYTE snedlutning
svDF den sammansatta lutningen som uppstår pga. en vägytas längs- och tvärfall
svAN Kallas också för snedlutning.
ILLU resulterande_lutning.jpg

svTE retardationsfält
svDF sådant körfält som är avsett endast för avfart
svAN Kortare längsgående körfält avsett för hastighetsanpassning hos avsvängande trafik.

svTE riksväg
svDF väg som har ett nationellt intresse
svAN Trafikverket beslutar om en väg ska vara riksväg. Trafikverket beslutar om vägnummer och Transportstyrelsen om vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar med nummer 100--499.

svTE riktningsskiljande väg
svDF väg med räfflad mittremsa med omkörningsfält ibland kallad ”målad gles 2+1-väg”.

svTE rondell
svDF trafikö i centrum av cirkulationsplats kring vilken trafiken cirkulerar enkelriktat
ILLU rondell.jpg

svTE rotation
svDF den rörelse ett fordon utsätts för vid färd längs en vägsträcka där tvärfallet ändras
svAN Uttrycks med ”m/m/s”. Grundvärde för dimensionering av skevningsövergångars längd.

svTE ryck
svDF förändring av hastighetsförändring
svAN Uttrycks med m/s³. Ryck i längsled är grundvärde för dimensionering av stoppsikt för buss med stående passagerare. Ryck i sidled är grundvärde för dimensionering av övergångsbågars längd.

svTE räckesreflektor
svDF punktformad reflektor på vägräcke
svAN Används för att förstärka vägens visuella ledning.

svTE samordnad styrning
svFK Samordnad trafiksignalstyrning som strävar efter att optimera tidsättningen utifrån olika variabler som t.ex. antal stopp, fördröjning etc.

svTE sektion
svDF vägs indelning i element i trafikeringsområde och sidoområde
svRETE sidoområde, trafikeringsområde

svTE sekundärkonflikt
svDF konflikt i korsning mellan svängande och mötande trafik
svRETE primärkonflikt

svTE sekundärväg
svDF den underordnade vägen eller gatan i en korsning

svTE separering
svFK Innebär att skilja olika trafikslag åt antingen i rummet eller i tiden.

svTE separeringsform
svFK Anger på vilket sätt olika trafikslag skiljs åt i rummet.
svRETE separering
ILLU separeringsform.jpg

svTE serviceanläggning
svDF sidoanläggning i direkt anslutning till väg avsedd att tillhandahåll varor och/eller tjänster till vägtrafikanterna
svAN Serviceanläggning kan kombineras med rastanläggningar men då bör en klar uppdelning vara gjord mellan den del som ska tillhöra serviceanläggningen och den del som ska tillhöra allmän väg.

svTE serviceficka
svDF område anvisat för service av t.ex. VVIS-, ATK-utrustning i direkt anslutning till vägen

svTE servicenivå
svDF framkomlighetsmått som uttrycker reshastighet vid olika belastningsgrader från fri fordonshastighet utan störningar av annan trafik till hastighet vid överbelastning

svTE sidoavstånd
svDF avstånd mellan trafikanter samt mellan trafikanter och bankant eller hinder utanför bankant
svAN Avståndet varierar med typ av trafikant, hastighet och utrymmesklass.

svTE sidoområde
svDF del av väg-/gatuområde mellan trafikeringsområdet och väg-/gatuområdets yttre gräns
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE sidoområdestyp
svFK Tre sidoområdestyper används i Vägar och gators utformning (VGU) med följande innebörd.
   Sidoområdestyp A -- Släntlutning 1:6
   Mycket liten risk för personbil att välta. Föraren kan sannolikt få kontroll över fordonet vid avkörning utan vältningsrisk. Vid panikrörelser kan dock fordonet få sladd och antingen välta eller ofrivilligt styras tillbaka till körbanan i tvär vinkel. Utformningen ger oftast små påkänningar vid slaget mot ytterslänt men fordonet kommer längre från körbanan innan det bromsas upp.
   Sidoområdestyp B -- Släntlutning 1:4
   Liten risk att välta. Föraren kan sannolikt få kontroll över fordonet utan vältningsrisk.
   Sidoområdestyp C -- Släntlutning 1:3
   Risk att välta. Förare av personbil kan normalt inte få kontroll över fordonet. På grund av den relativt tvära vinkeln mellan inner- och ytterslänt blir krafterna vid slaget mot ytterslänt hårdare än i de övriga sidoområdestyperna. Sidoräcke antas alltid ge högsta trafiksäkerhetsstandard för bilar, bussar och lastbilar. På vägar med mycket mc-trafik är dock sidoräcken en inte lika säker lösning som flack slänt utan fasta föremål.

svTE sidoremsa
svSYTE skiljeremsa
svDF del av trafikeringsområdet som åtskiljer vägbana från gångbana, cykelbana eller från annan vägbana t.ex. motorväg och ramp
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE sidoräcke
svDF vägräcke avsett att placeras längs vägbanekant, antingen i direkt anslutning till denna eller längre ut

svTE sidovägren
svDF vägren anslutande till vägens sidoområde eller till sidoremsa
svRETE sidoområde, sidoremsa
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE signalbild
svDF ljus i ett visst ögonblick i en eller flera ljusöppningar i en trafiksignals signallykta

svTE signalgrupp
svFK Den grundläggande tekniken för trafiksignalstyrning benämns signalgruppsteknik. I denna tilldelas varje tillfart, deltillfart, cykelöverfart och övergångställe en signalgrupp. Denna motsvaras i tillfarten av en eller flera signaler som alltid visar samma signalbild (rött--gult--grönt).

svTE signallykta
svDF lykta i trafiksignaler med olika ljuskällor, glödlampor, lågvolt, halogen eller med lysdioder (LED)

svTE signalreglerad korsning
svDF större korsning typ E
svRETE korsningstyp

svTE sikt i korsning
svFK Med hänsyn till trafiksäkerheten behöver särskilda siktkrav ställas inom den yta som kallas korsningens siktområde. Siktområdet anges med Lp i primärväg och Ls i sekundärväg eller Lc, Lg vid GC-väg. I cirkulationsplatser ställs andra krav på sikt.
ILLU sikt.jpg

svTE siktlinje
svUPTE siktsträcka
svUPTE sikt på sträcka
svDF den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål
svAN Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka.
   ¤ Sikt vid vertikalkurva
   Siktkrav kan formuleras för olika typer av trafiksituationer på sträcka såsom för stopp eller undanmanöver för hinder, för omkörning och passering. Vägar och gators utformning (VGU) behandlar följande trafiksituationer på sträcka:
   ¤ stoppsikt för bilar till olika sikthinder
   ¤ dubbel stoppsikt mellan lastbilar och/eller bussar
   ¤ dubbel stoppsikt mellan personbil och lastbil/buss
   ¤ dubbel stoppsikt mellan personbilar
   ¤ omkörningssikt.
   Stoppsikt är den siktsträcka som erfordras för att fordonsförare ska kunna stanna sitt fordon före ett lågt hinder. mc och moped klass I har högre ögonhöjd än personbilar och blir därför inte dimensionerande.
   Stoppsikten indelas i reaktions- och bromssträcka. Kontroll av stoppsikt kräver att följande lägen för fordon, förare och hinder definieras i den dimensionerande trafiksituationen:
   ¤ ögonhöjd Öh
   ¤ ögonpunkt Öp
   ¤ synbarhetsvinkel SV
   ¤ hinderhöjd Hh
   ¤ hinderpunkt Hp.
   Dubbel stoppsikt är den siktsträcka som erfordras för att två mötande fordon ska hinna stanna inför varandra.
ILLU sikt_vertikalkurva.jpg
ILLT Sikt vid verktikalkurva.

svTE tillgänglig omkörningssikt i en punkt
svDF den längsta vägsträcka på tvåfältsväg inom vilket en personbilsförare i kö bakom ett köledande fordon kan se ett mötande fordon

svTE omkörningssiktprofil
svDF beskrivning av tillgängliga omkörningssikter utefter en väglinje och ska göras för att kunna bedöma framkomlighetsstandard och behov av linjeföringsändringar eller stigningsfält

svTE siktområde
svDF triangelformat område kring väg-(gatu-)korsning som ska vara fritt från siktskymmande hinder
svEX Trafikanordningar, snövallar etc.

svTE siktsektor
svDF utrymme i innerkurva mellan vägbanekant och exempelvis tunnelvägg/sidoräcke för att tillräcklig sikt ska uppnås
svAN Utrymmet utformas så att det inte trafikeras av fordon.

svTE skala
svSA i gestaltningshänseende
svFK Upplevelsen av ett föremål beror bl.a. av på från vilket avstånd det betraktas. På nära håll noterar man t.ex. ett vägräckes detaljer, på längre håll hur det stämmer med vägen och omgivningen och på långt håll hur det stämmer med landskapets struktur. Vid utformningen av en väg måste man arbeta med alla skalnivåerna.

svTE skevning
svDF enkelsidigt tvärfall i kurva

svTE skevningsutjämning
svFK Skillnader i tvärfall mellan linjeföringselement ska utjämnas längs en skevningsutjämningssträcka. Skevningsutjämningen görs genom att vägbanan vrids runt en längsgående axel, vridaxeln. Denna sammanfaller normalt med profillinjen

svTE skiljeremsa
svDF del av trafikeringsområdet som åtskiljer väg-, gång- eller cykelbanor
svRETE mittremsa, sidoremsa
svAN Skiljeremsor indelas i mittremsor och sidoremsor.

svTE S-kurva
svDF kombination av två enkla klotoider mellan två motriktade cirkelbågar

svTE skyddsavstånd
svSA i Vägar och gators utformning (VGU)
svDF minsta tillåtna avstånd mellan väg (vägbanekant) och järnväg (spårmitt)

svTE skyddremsa
svDF område vid sidan om körbana, cykelbana o.d., vilket erfordras för skydd mot fysiska hinder, t.ex. på bro, i vägport, vid stödmur

svTE slänt
svDF lutande del av sidoområdet
svRETE bankslänt, innerslänt, ytterslänt
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE innerslänt
svDF slänt belägen mellan stödremsa och dikesbotten

svTE bankslänt
svDF slänt mellan stödremsa och bankfot

svTE ytterslänt
svDF slänt utanför dikesbotten

svTE sned fickhållplats
svDF kilformad fickhållplats där bussen ställs upp i infartsriktningen

svTE spårvidd
svSYTE spårarea
svDF den yta som bildas av yttersta hjulspåren av ett fordon i rörelse

svTE spärrområde
svDF område på vägbana som skrafferats med snedställda parallella streck och som begränsas av heldragna linjer
svAN Små områden kan göras helt i vitt.

svTE standardbegrepp
svFK En väganläggning byggs upp av många utformningselement, som kan kombineras till olika principlösningar. Dessa ger en varierande grad av måluppfyllelse mot det övergripandet tranportpolitiska målet och tillgänglighetsmålet och hänsynsmålet. I vissa fall är målen motstridiga, till exempel kan målet tillgänglighet vara motstridigt hänsynsmålet.
 Vägar och gators utformnings (VGU:s) standardbegrepp är uppbyggda för att så långt möjligt visa i vilken grad en viss utformning tillgodoser det övergripande målet och är således en sammanvägning av tillgänglighetsmålet och hänsynsmålet. Standardnivåerna i Vägar och gators utformning (VGU) har valts med målet att åtgärderna ska vara kostnadseffektiva. Beroende på kunskapsläget är nivåerna mer eller mindre väl underbyggda. Nivåerna bas och hög standard används i Vägar och gators utformning (VGU).

svTE stigningsfält
svDF extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning
svAN Stigningsfälts eller omkörningsfälts läge på två- och fyrfältig väg
ILLU stigningsfalt.jpg

svTE stoppsikt
svDF den siktsträcka som fordras för att fordonsförare ska kunna stanna sitt fordon före ett lågt hinder

svTE styrteknik
svFK Styrteknik för trafiksignaler innehåller en mycket stor mängd funktioner och variabler som måste fastläggas för varje enskild anläggning. Mängden inställbara parametrar och deras arbetssätt skiljer sig mellan olika typer av styrutrustningar.
   En signalanläggning kan styras oberoende av andra signalanläggningar eller mer eller mindre samordnat med intilliggande signalanläggningar

svTE styrutrustning
svDF utrustning för styrning inom trafiksignalområdet

svTE stödremsa
svDF remsa omedelbart utanför vägbana, cykelbana eller gångbana avsedd som stöd för beläggning eller kantstöd
svAN Den utgör normalt del av sidoremsa, mittremsa eller sidoområde.
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE större korsning
svFK Korsningstyp D--F.
svRETE korsningstyp

svTE svepvidd
svSYTE sveparea
svDF den del av körarean som ligger utanför spårarean
svRETE körarea, spårvidd

svTE säkerhetszon
svDF område utanför stödremsa vid sidan om vägbana, cykelbana o.d., som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål
svAN Säkerhetszonen är det område utanför stödremsa vid sidan om vägbana, cykelbana o.d., som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål.
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE teknisk livslängd
svDF tidsperiod under vilken en byggnad, anläggning eller del av den med normalt underhåll kan utnyttjas för avsedd funktion

svTE TEN-T-vägnätet
svFK Ett särskilt transeuropeiskt vägnät som pekats ut av EU. Det omfattar de viktigaste delarna av de nationella vägarna som E4, E6, E10, E14, E18, E22, E45 samt rv 40.
enUPTE Trans-European Transport Network
enUPTE TEN-T

svTE terräng
svDF område som inte är väg
RIFR Negativ definition!/HNI

svTE tidsstyrning
svFK Tidstyrning innebär att alla signalgrupper arbetar med tider av konstant längd.

svTE tillfart
svDF del av väg-(gatu-) korsning avsedd för trafik mot korsande väg(gata)
svAN Tillfart sträcker sig in på anslutande väg så långt som vägens utformning och trafikanternas beteende påverkas av korsningen.

svTE frånfart
svDF del av väg-(gatu-) korsning avsedd för trafik från korsande väg(gata)
svAN Frånfart sträcker sig in på anslutande väg så långt som vägens utformning och trafikanternas beteende påverkas av korsningen.

svTE tillgänglighet
svFK Funktionsmål i tranportpolitiken för resor och transporter. Används också specifikt för målet att transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
svRETE funktionsnedsättning

svTE trafik
svDF upprepade transporter av gående, cyklar, bilar m.m.

svTE trafikanalys
svDF analys och bedömning av framtida trafik exempelvis årsdygnstrafik, timtrafik m.m.
svAN Ibland även reslängder, resändamål, fordonssammansättning o.d.

svTE trafikanordning
svDF anordning, exempelvis vägmärke, vägmarkering, trafiksignal, avstängningsanordning etc.

svTE trafikant
svDF den som färdas eller annars uppehåller sig på väg eller i fordon på väg eller i terräng samt den som färdas i terräng

svTE trafikdifferentiering
svDF särskiljande av trafik med olika egenskaper
svEX Förbifartstrafik/huvudnätstrafik/lokaltrafik åtskiljs genom funktionell indelning av gatunät eller lokal trafikföreskrift.

svTE trafikeringsområde
svDF del av vägområde som enbart innehåller trafikytor, skiljeremsor och trafíköar
svRETE skiljeremsa, trafikö
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg
RIFR ”trafikyta” finns inte med i ordlistan!/HNI

svTE trafikflöde
svDF det antal fordon eller trafikanter som under en given tidsenhet passerar ett snitt av en gata/väg eller en korsning
svAN Q = fordonsflöde, Qc = cykelflöde, Qg = gångflöde, QMC=motorcykelflöde, Qb = bilflöde, Qp = personbilsflöde, QB = bussflöde och QL = flöde av lastbilar och lastbilskombinationer.

svTE trafikplats
svUPTE trafikplatstyp
svDF vägar i skilda plan förbundna med ramper, då minst en av vägarna är fri från korsande eller vänstersvängande fordonstrafik
svAN Trafikplatser indelas i:
   ¤ högklassiga, exempelvis trumpet, dubbeltrumpet, dubbelgaffel och helt klöverblad
   ¤ ej högklassiga, exempelvis ruter med olika korsningstyper i sekundärvägen och halvt klöverblad.
   Trafikplatser kan grupperas efter antal anslutande vägar i:
   ¤ 3-vägs
   ¤ 4-vägs
   ¤ flervägs
   samt efter typ av sekundärvägsanslutning i:
   ¤ högklassiga -- kan ansluta direkt till motorväg/motortrafikled eller annan likvärdig högklassig väg
   ¤ ej högklassiga -- kan ej ansluta direkt till motorväg/motortrafikled eller annan likvärdig högklassig väg.
ILLU trafikplatstyper_ej_hogklassiga.jpg
ILLU trafikplatstyper_hogklassiga.jpg

svTE trafikseparering
svDF åtskiljande av olika trafikslag
svEX GC-trafik och biltrafik har skilda banor eller vägar.

svTE trafiksignalanläggning
svDF trafikanordning som med signal reglerar trafik eller varnar trafikanter
svRETE trafikant

svTE trafiksil
svDF anordning som förhindrar obehörig trafik på bussgator
svAN Trafiksilar kan bestå av:
   ¤ detektorstyrda bommar (vertikal rörelse)
   ¤ påkörningsgrindar (horistontell rörelse)
   ¤ spårviddshinder (fast hinder)

svTE trafiksituation
svDF händelse på vägbana, gång- och cykelbana och i korsning som t.ex. att trafikanter möts på sträcka, fordon svänger i korsning, etc.

svTE trafiksituationsmodell
svDF modell för beräkning av erforderligt utrymme t.ex. bredd på trafikbana med hänsyn till de trafikanter som samtidigt ska kunna finnas i bredd och de fordon som ska kunna svänga samtidigt i en korsning
svRETE dimensionerande trafiksituation

svTE trafikstyrning av signalanläggning
svFK Trafikstyrning är det normala styrsättet och innebär att trafikant (bilist, gående etc.) med hjälp av fordonsdetektor, cykeldetektor och tryckknappsdetektorer kan påverka signalgruppens växling efter lämplig styrstrategi.

svTE trafikö
svDF yta avgränsad av omgivande körfälts kantlinjer som används för att styra och skydda trafikströmmar i korsningar
svRETE refug
svAN Trafikströmmarna kan vara motriktade eller likriktade.

svTE trevägskorsning
svDF korsning med tre tillfarter

svTE tung trafik
svDF summa fordon med en totalvikt över 3,5 ton

svTE tunnelbelysning
svDF belysningsanläggning i trafiktunnlar som utformas på särskilt sätt och indelas i tillfartssträcka, tröskelzon, övergångszon och inre zon
ILLU tunnelbelysning.jpg
ILLT Principiell utformning av tunnelbelysning.
RIFR Inre zon, tillfartssträcka, tröskelzon, övergångszon finns inte med i ordlistan!/HNI

svTE tvärfall
svDF banans lutning i tvärled
svAN Dubbelsidigt tvärfall innebär att lutningen utgår från en beläggningsrygg i mitten och är liksidig, även kallad bombering. Enkelsidigt tvärfall i kurva kallas skevning. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet.

svTE typfordon
svSA i Vägar och gators utformning (VGU)
svDF fordon vars mått och prestanda motsvarar en given fordonstyp

svTE typsektion
svDF indelning av trafikeringsområdet i vägbanor, gång- och cykelbanor samt stöd-, mitt och sidoremsor

svTE tättbebyggt område
svDF visst område som enligt lokal trafikföreskrift ska vara tättbebyggt område

svTE underhåll
svDF verksamhet som krävs för att behålla en gatas eller vägs byggnadstekniska kvalitet

svTE upplysningsmärke
svDF trafikanordning i form av märke med symbol som ger anvisning eller vägvisning
svRETE lokaliseringsmärke
svAN Indelas i anvisnings- och lokaliseringsmärken.
RIFR ”Anvisningsmärke” saknas i ordlistan!/HNI

svTE uppställningsfält
svDF del av vägbana avsedd för parkering eller annan uppställning av fordon eller på vissa avsnitt för busshållplats eller motsvarande

svTE uppställningsplats
svDF sidoanläggning avsedd för uppställning av fordon

svTE utböjningsklass
svFK Anger hur mycket en vägräckesände eller krockdämpare deformeras i sidled vid normerade krockprovningar.

svTE ut- och infart
svFK Avser utfart från resp. infart till fastighet, parkeringsplats eller sidoanläggning vid väg (gata).

svTE utrymmesklass i korsning
svBT UK
svFK Utrymmesklasser beskriver service-, trygghets- och komfortnivån för trafikanter i trafiksituationer som sväng i korsning.
   Ytan som täcks av ett fordon i rörelse kallas körarea. Motsvarande bredd är körbredd. Körarean indelas i spårarea och sveparea. Spårarean är ytan innanför fordonets yttersta hjulspår. Sveparean är ytan utanför spårarean. Körbredden delas in i spårvidd och svepvidd.
   Tre utrymmesklasser definieras:
   A -- Bilar framförs i egna körfält utan att körareor behöver inkräkta på vägrenar, GC-banor, trafiköar, skiljeremsor eller motriktade körfält med undantag för sväng i korsning när motriktat körfält korsas, se figur. Utrymmesklassen bedöms ge god trygghet/säkerhet och körkomfort för fordonsförare.
   B -- Vid sväng i korsning kan sveparean inkräkta på medriktat körfält, se figur, och på GC-banor, refuger och andra utrymmen där oskyddade trafikanter kan förekomma. Oskyddade trafikanter bör dock alltid ha minst 1,5 m fritt utrymme. Utrymmesklassmåtten bedöms ge mindre god körkomfort för fordonsförare men god trygghet/säkerhet om trafikanterna anpassar sina hastigheter.
   C -- Vid sväng i korsning inkräktar körarean på mot- och medriktade körfält och vägrenar, se figur. Svepareans intrång över GC-banor begränsas enligt utrymmesklass B. Det utrymme som erbjuds bedöms ge låg körkomfort för fordonsförare men god säkerhet vid tillräckligt låg hastighet.
   För typkorsning D, cirkulationsplats, finns också en utrymmesklass D. Denna utrymmesklass gäller endast för typfordon Lspec. För färd rakt fram eller vid vänstersväng utnyttjas körfältets hela bredd, dvs. ingen körmån finns, samt erforderligt utrymme i rondellytan +0,5 m. Vid högersväng utnyttjas max utrymme i rondellytan samt eventuellt överkörbar del i korsningskurva och trafiköar.
ILLU utrymmesklass_korsning.jpg
ILLT Definition av körarea/vidd, spårarea/vidd och sveparea/vidd
ILLU utrymmesklassA.jpg
ILLT Utrymmesklass A vid vänstersväng från primärväg
ILLU utrymmesklassB.jpg
ILLT Utrymmesklass B vid vänstersväng från primärväg.
ILLU utrymmesklassC.jpg
ILLT Utrymmesklass C vid högersväng från primärväg.

svTE utrymmesklass på sträcka
svBT UK
svFK Den utrymmesstandard som erbjuds en fordonsförare i en trafiksituation på sträcka.
   A: Bilar framförs i egna körfält utan att körareor behöver inkräkta på vägrenar, GC-banor, trafiköar, skiljeremsor eller motriktade körfält. Gående och cyklande på GC-bana behöver ej anpassa sig till varandra Utrymmesklassen bedöms ge god trygghet/säkerhet och körkomfort för fordonsförare.
   B: Bilar kan på sträcka behöva inkräkta på medriktad vägren men även på motriktade körfält vid omkörning av cyklist. Körarean får inkräkta med högst 1 m på motriktat körfält. Vid möte krävs hastighetssänkning. På GC-banor krävs viss anpassning mellan gående och cyklister. Utrymmesklassen bedöms ge mindre god körkomfort för fordonsförare men god trygghet/säkerhet om trafikanterna anpassar hastigheten.
   C: Bilar inkräktar på motriktade körfält vid omkörning av cyklister. Vid möte mellan bilar behövs mycket låg hastighet. Det utrymme som erbjuds bedöms ge låg körkomfort för fordonsförare men god säkerhet vid tillräckligt låg hastighet. För korsningar används utrymmesklasser delvis i annan betydelse.

svTE valyta
svFK En valyta består av en slät yta som vid konstgjorda ledytor markerar en plats där något riktningsval måste göras. Valytan ska kontrastera i ljushet mot ledytan.

svTE vardagsdygnstrafik
svDF medeltrafik under vardagsdygn (måndag--fredag) under en given tidsperiod

svTE varningslinje
svFK Varningslinje används för att informera om att linjen är olämplig att överskrida pga. trafikförhållandena. Markeringen anger gränsen mellan körfält avsedda för färd i motsatta färdriktningar.

svTE varningsmärke
svDF trafikanordning i form av märke med symbol som utmärker varning för förhållanden som kan medföra fara för vägtrafikanterna

svTE varningsyta
svFK En varningsyta varnar för fara och har en yta som kontrasterar i ljushet och struktur mot omgivande markyta. Varningsytan är en yta med skurna kupoler som följer standardiserade mått för att avvika från ledytan.

svTE vertikalkurva
svFK Vertikalkurvor används för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen.

svTE viltförebyggande åtgärder
svDF åtgärder för att hindra kollision mellan vilt och fordon exempelvis viltstängsel och viltpassager

svTE viltbro
svDF vägbro anpassad för djurens passage över vägen

svTE viltport
svDF vägport anpassad till djurens passage under vägen

svTE viltstängsel
svDF viltskydd i form av stängsel för att hindra större vilt att komma in i vägområde

svTE väg
svDF för trafik iordningställd del av vägområde eller annan kommunikationsyta
svRETE allmän väg, gata
svAN Till väg hör vägbana och övriga väganordningar
   1. En sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon
   2. en led som är anordnad för cykeltrafik
   3. en gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2
   Kan genom prefix hänföras till visst trafikslag.

svTE väg- och gatubelysning
svDF belysningsanläggning längs väg (gata) för att öka synbarhet av det som bör synas samt skapa rumslighet och atmosfär, särskilt trygghet

svTE väganslutning
svSYTE gatuanslutning
svSYTE gatumynning
svDF tillfart och frånfart i samma väg inklusive trafiköar och refuger
svRETE refug, trafikö

svTE väganordning
HONR 1
svSA för allmänna vägar
svDF anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande och som kommit till stånd genom väghållarens försorg eller övertagits av denne
RF 2 § väglagen
svAN Även sådan till väg ansluten brygga eller färja med färjläge som behövs för allmän samfärdsel eller annars kan antas få synnerlig betydelse för det allmänna och som kommit till stånd genom väghållarens försorg eller övertagits av denne.
RF 2 § väglagen

svTE väganordning
HONR 2
svSA för enskilda vägar
svDF anordning som behövs för vägens bestånd, drift eller brukande samt till väg ansluten brygga eller färja med färjläge
RF 46 § anläggningslagen

svTE vägarkitektur
svDF mellan de konstnärliga, tekniska och funktionella aspekterna på ett vägprojekt

svTE vägbana
svDF körbana och eventuella vägrenar och uppställningsfält och cykelfält
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE vägbanereflektor
svDF vägmarkering i form av punktformade reflektorer som kan ersätta eller komplettera kantlinje, mittlinje, spärrlinje eller dubbel spärrlinje

svTE väghållning
svDF byggande och drift av väg (4§ väglagen)
svAN I begreppet ”drift” inräknas underhåll, reparation och andra åtgärder.

svTE vägkantsutmärkning
svFK Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.
svEX Exempel på vägkantsutmärkningar är:
   ¤ kantstolpar med reflexer,
   ¤ räckesreflektorer,
   ¤ snöstör.

svTE vägmarkering
svFK Vägmarkeringar används huvudsakligen för att ge trafikanterna visuell ledning och information, antingen för att förtydliga eller komplettera grundregler i Trafikförordningen TrF (1998:1276) eller särskilda regler som utmärkts med vägmärken enligt Vägmärkesförordningen VMF (2007:90). Vägmarkeringar kan också användas för att informera trafikanterna om förhållanden längre fram i färdriktningen som kräver att någon form av åtgärd behöver vidtas. Sådana markeringar är exempelvis anvisning om körfältsbyte och förberedande upplysning om väjningsplikt.

svTE vägmarkeringsbeteckning
svFK Vägmarkeringsstandard definieras av kant- och mittlinjetyp, synbarhet och buller.
   Kant-/mittlinjetyp:
   ¤ HX = heldragen linje med X meters bredd.
   ¤ IX = intermittent linje med X meters bredd. Intermittensen anges med linjens längd och mellanrum i meter.
   Buller:
 ¤ B = ska avge buller. Buller kan åstadkommas genom fräsning av asfalt eller kraftigt profilerade eller strukturerade linjer. Markeringar som ger bullereffekt bör undvikas om det kan orsaka störningar för närliggande bebyggelse.
 Exempel på olika vägmarkeringsstandard:
   ¤ H(0,30)VB Heldragen 0,30 m bred kantlinje med krav på synbarhet i väta och bullereffekt.
   ¤ H(0,20)N Heldragen 0,20 m bred kantlinje med normala synbarhetskrav utan bullereffekt.
   ¤ I(0,15)V 1+2 Intermittent 0,15 m bred kantlinje med 1 m markering och 2 m lucka, med krav på synbarhet vid väta.
   Definitioner enligt Svensk standard SS-EN 1436 (funktionskrav på vägmarkeringar):
   ¤ N=normal standard
   ¤ V=krav på synbarhet även vid vått väglag
   ¤ Qd= luminanskoefficient (dagsynbarhet). Den egenskap hos vägmarkering som beskriver den relativa mängden ljus som reflekteras mot föraren, om ljuskällan är himlavalvet en mulen dag. Luminanskoefficienten anges i enheten [mcd/(m&#x00B2*lux)].
   ¤ R = retroreflexion (nattsynbarhet). Anger den egenskap hos vägmarkering som beskriver den relativa mängden av det egna fordonsljuset som reflekteras tillbaka mot föraren. Retroreflexionen anges i enheten [mcd/(m&#x00B2;*lux)].
   ¤ S = friktion.
   ¤ SRT-värde (skid resistance test) är ett värde på friktion, som erhålls med friktionspendel. Den är dimensionslös.
   ¤ CIL = totala mängden reflekterat ljus från en yta i förhållande till totala mängden infallande ljus mot samma yta. CIL-värdet anges i enheten [cd/lux].

svTE vägmärke
svDF en av de i VMF (Vägmärkesförordning (2007:90) upptagna anordningarna för anvisningar för trafiken
svAN Vägmärken är uppdelade i olika grupper enligt vägmärkesförordningen 2007:90 2 kap 1§.

svTE vägnät på landsbygden
svFK På landsbygden är det statliga vägnätet i indelat i nationella stamvägar och regionala vägar.

svTE vägområde
svFK Utgörs av den mark, som tagits i anspråk för väganordning. (3 § väglagen)
ILLU vagelement_cykelbana.jpg
ILLU vagelement_motorvag.jpg

svTE vägren
svDF del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte körbana eller cykelbana
RF Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner
svRETE mittvägren, sidovägren
svAN Vägren intill mittremsa benämns mittvägren (Vm), i övriga fall sidovägren (V).

svTE vägrensfält
svDF del av sidovägren som inte är vägrensremsa
svRETE vägrensremsa
RIFR Negativ definition!/HNI

svTE vägrenshållplats
svDF busshållplats där angöringsutrymme för bussen är markerat på en minst 2 m bred vägren
ILLU vagrenshallplats.jpg

svTE vägrensremsa
svDF del av sidovägren i omedelbar anslutning till körbana
svAN Den har samma beläggning och lutning som körbanan och används till stor del av bredden för vägmarkering.

svTE vägrensremsekant
svDF vägrensremsans avgränsning mot vägrensfältet
svAN Läge för ev. skevningsrygg vid rampanslutningar.

svTE vägrum
svDF rum bildat och tillhörande grönområden med diverse utrustning och vegetation, samt i viss mån spridd bebyggelse
svAN Vägen avgränsas inte av kantstöd eller liknande. Avgörande för vägrummets karaktär är förutom själva vägkroppen och dess inredning, främst angränsande topografi och vegetation. Man skiljer på urbana och rurala vägrum beroende på om vägen passerar genom tät bebyggelse eller ej.
   Gaturummet är alltid kopplat till tätortsmiljö, medan vägrummet kan finnas både i tätort och på landsbygd. Vägrummet saknar avgränsande och inramande byggnader.

svTE vägräcke
svDF avkörningsskydd i form av räcke utefter väg

svTE vägsektion
svDF tvärsnitt genom väg
svAN Vägsektionens element för motorväg, väg med gång- och cykelbana resp. väg med cykelbana framgår av figurerna.
ILLU vagsektionens_element.jpg

svTE vägtrafikant
svDF trafikant på väg

svTE vägtyp
svFK Samlingsbegrepp för en vägtyp med vissa egenskaper.
svEX motorväg, mötesfri motortrafikled, tvåfältsväg.

svTE vägutrustning
svDF väganordningar som är avsedda för skydd, belysning, trafikstyrning eller information
svAN Till vägutrustning räknas inte utsmyckning, reklam, väderskydd eller övervakningskameror. Till vägutrustning räknas t.ex. vägräcken, vägräckesändar och krockdämpare, vägmärken, belysningsanordningar, trafiksignaler, bullerskärmar, hjälptelefoner, vägmarkeringar, kantstolpar, stängsel, fotgängarräcken och bländskydd.

svTE vägvisning
svFK Sker genom uppsättande av lokaliseringsmärken.
svRETE lokaliseringsmärke

svTE vändplats
svDF sidoanläggning avsedd för vändning av fordon
svEX Driftvändplats, vändplats för utryckningsfordon och vändplats på återvändsgata/återvändsväg

svTE vänstersvängskörfält
svDF del av tillfart i korsning särskilt utformad för vänstersvängande fordonsströmmar

svTE väntetid
svDF den del av fördröjningen för en trafikant som orsakas av andra trafikanter

svTE väntslinga
svDF sidoanläggning för uppställning av driftfordon när bakomliggande fordon ska få passera

svTE årsdygnstrafik
svDF det under ett år genomsnittliga trafikflödet per dygn mätt som fordon/dygn, axelpar/dygn eller gående, cyklister, mc/dygn
svAN Medeltrafikflödet per dygn för ett visst år.

svTE årsmedeldygn
svSYTE årsdygn
svDF dygn med genomsnittlig trafikmängd räknat över ett givet år

svTE ägglinje
svDF kombination av två cirkelbågar och en mellanliggande klotoid med samma krökningsriktning
svRETE klotoid

svTE övergångskurva
svDF kurvbåge med kontinuerligt varierande krökning, exempelvis klotoid
svRETE klotoid

svTE övergångsställe
svDF del av en väg som är avsedd att användas av gående för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke
svAN Ett övergångsställe är bevakat om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakat.

svTE överledningsplats
svDF anordning i mittremsa för tillfällig överledning av trafik från den ena vägbanan till den andra

svTE övrig länsväg
svDF väg som har ett regionalt och lokalt intresse
svAN Trafikverket beslutar om vägnummer (> 500) och vägvisning.
